Lärarhandledning

Att berätta och levandegöra historia – är det något för framtiden?

Dåliga historiekunskaper leder till att unga ser vårt samhälle som en absolut norm för hur ett samhälle ska vara, vårt sätt att leva ses som det enda riktiga och rimliga. I historielösheten finns grogrunden för intolerans och nedvärdering av andra samhällen och då lurar bakom hörnet rasism och misstro mot demokratin. Om man inte känner till bakgrunden till vår tids skeenden, om man inte ser något mönster, då kan man lätt hitta någon speciell grupp att skylla alla fel på.
Eva Queckfeldt Historiska Institutionen, Lunds Universitet

Genom att praktiskt få arbeta så nära en historisk vardag vi anser möjlig att återskapa, öppnas möjligheter till fördjupad förståelse och intresse för vår svenska historia med kopplingar till andra delar av världens nutid. Men också reflektioner kring dagens samhälle – människors olika levnadsvillkor, manligt, kvinnligt, resurstänkande, hållbarhet och kretslopp. Det handlar om allas rätt till ett kulturarv, hela folkets kulturarv, ett kollektivt minne samt rätten att tolka och definiera detsamma. Det handlar om den arbetande befolkningen som generellt är underrepresenterad. Att detta sker på en plats där historien verkligen ägt rum innebär att historien kryper upp genom fötterna, känns i händer, doft och smak. Statarmuseet använder miljöerna inne och ute och arbetar kontinuerligt med att utveckla och formge olika pedagogiska initiativ i nära samverkan med skolor, elever och lärare. De olika programmen formas efter gruppens förutsättningar, önskemål samt årstid. Alla barn-, studie och skolgrupper bokas!

Statarmuseet erbjuder:
Vår kunskap * Generationernas kunskap * Vårt engagemang * Viljan att ge andra en möjlighet till ett aktivt deltagande * Möjligheterna * Nyfikenheten * Överraskningen

Att tänka på!
Att Ni som lärare/vuxna förbereder Ert besök här – programmet, mötet med de ömtåliga historiska miljöerna, de levande djuren samt väder och vind. Vi ser gärna att Ni är många vuxna eftersom Ni som lärare/föräldrar känner barnen/deltagarna bäst. Arbetet här sker i små grupper – för att bli sedd, lugnet och samtalet.
Varsågod och träd in i förr i tiden!
Pedagogik
Kurser och utbildningar

Statarsystemet

Enskiftet inleddes under senare delen av 1700-talet och plöjde väg för en förindustriell epok inom jordbruket. Samlade marker skapade ett växande behov av arbetskraft – från arrendebönder och torpare till gifta drängar med stat gav större skördar och bättre lönsamhet. Omflyttningen från landsbygd till stad i samband med den framväxande industrialismen under 1800-talet innebar ett ökande behov av livsmedel i städerna – från den egna självhushållningen till det ickeagrala flertalets behov. Jordbruket och jordarbetet moderniserades, mekaniserades, rationaliserades och effektiviserades.

Arbetet

Männen anställdes som statare från 1 november till 24 oktober. Arbetet reglerades av Legostadgan vilket innebar att stataren ej kunde lämna arbetsplatsen under anställningsperioden men också att husbonden kunde vräka stataren och hans familj när de ej var till ”belåtenhet”.

Mellan den 24 oktober och 1 november hade stataren rätt att flytta och söka arbete på annan plats. För att få en ny anställning krävdes en orlovssedel – ett kombinerat arbetsintyg, betyg och frisedel. Stataren fick största delen av sin lön i naturaförmåner – stat. För anställning krävdes, från slutet av 1800-talet, att mannen skulle ha en kvinna som var villig att mjölka korna. Antingen som hustru eller i hustrus ställe. Hon fick en kontant lön. Statsystemet med lön i natura avskaffades 1945.

Fråg Vist:
Vad var legostadgan? Vad betyder vräkning? Vad kan ingå som naturaförmåner? Fanns det fördelar med statsystemet?

Mjölkningen

Med den industriella synen på mjölkhantering och gårdarnas ökande mjölkproduktion under slutet av 1800-talet blev statarhustruns arbetskraft ännu viktigare. Varje kvinna mjölkade ca 12-25 kor tre gånger om dagen. Arbetet konkurrerade med hushållsarbete och barnuppfostran som blev lidande eftersom familjens försörjning många gånger var beroende av kvinnans mjölkning. Författaren Ivar Lo-Johansson kallade detta för ”den vita piskan”. Med mjölkmaskinens genomslag blev mjölkningen under 1940-talet så småningom en manlig syssla.

Kvinnorna:
Morgonmjölkningen 03.30 – 06.30
Middagsmjölkningen 10.00 – 12.00
Kvällsmjölkningen 15.20 – 18.30
På somrarna kunde mjölkerskorna få promenera tre timmar till och från hagen där korna betade när de skulle mjölka. Betalningen var ändå densamma.

Fråg Vist:
Hur många gånger mjölkar vi korna idag? Vad ger mjölken oss för produkter? Hur ser dagens mjölkningsarbete ut? Vad åt/äter korna förr/idag? Vad finns det för olika koraser?

Jorden

Hela statarfamiljen engagerades i jordarbetet. Männen skötte jordarna tillsammans med hästarna. Statarhustrurna arbetade vid skörd och upptagning av grödor, barnen plockade sten och hjälpte sina föräldrar. Arbetstiden 1920 på Torup:

Männen:
4.30-kördrängar
6.30-samling alla
12-lunch
13.30-15.30 arb
15.30-16.00 rast 16-20 arbete.
Vintertid slutade arbetet kl 17.
Helgdagsafton fri från kl 15.
Sö arbetsfri – ej ryktarna och stalldrängarna

Fråg Vist:

Vilka grödor odlades? När introducerades sockerbetan i Sverige? Hur har arbetskraftsinvandringen sett ut i jordbruket? Vad är pesticider? Vilka pesticider användes? När fick vi 8-timmars arbetsdag? Gällde det jordbruket? Vilka gödningsmedel användes?

Teknikutvecklingen

Teknikutvecklingen under 1900-talet var omvälvande. Jordarbetet och mjölkningsarbetet – samt människorna som utförde det, påverkades av att ny teknik och kunskap introducerades. Från förra sekelskiftet började användandet av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, pesticider öka. På 1930- talet kom traktor och mjölkmaskin. Idag utför en sexradig sockerbetsupptagare samma arbete som 150 människor utförde för hand.

Fråg Vist:

Varför vill man att arbetet ska gå snabbare? Vad hände i jordbruket när traktorerna kom? Hur förändrades mjölkningen när mjölkmaskinen kom? Hur påverkades landsbygdsbefolkningen av teknikutvecklingen ? Hur ser tekniken i jordbruket ut idag?

Fackföreningen

Svenska Lantarbetareförbundet organiserade landsbygdens arbetare. Legostadgan i kombination med statlönen skapade ett starkt beroendeförhållande gentemot husbonden vilket gjorde att det tog längre tid att skapa en stark fackförening på landsbygden. Eftersom husbonden hade rätt att dra in lönen vid strejker slutade de fackliga striderna ofta med vräkning för statarfamiljen. Legostadgan avskaffades 1926. Efter en lång tids kamp och många förhandlingar mellan Svenska Lantarbetareförbundet och Svenska Lantarbetsgivarföreningen avskaffades statarsystemet 1945.

Fråg Vist:

Vad innebar legostadgan? När bildades den första fackföreningen för lantarbetare? Varför avskaffades statsystemet? Vilka regler finns idag på arbetsmarknaden?

Hemmet

Mamma, pappa, barn

Statarfamiljen bestod ofta av många familjemedlemmar. Att informera om och sälja preventivmedel var förbjudet till 1938. Fram till 1930- talet var det barnmorskan i socknen som kom hem och hjälpte till när barnen skulle födas. Därefter blev det allt vanligare med BB (barnbördshus). Barnen började arbeta tidigt och var en viktig källa till extra inkomster. Förhoppningar fanns att många barn skulle ge en tryggad ålderdom. Barnen skulle enligt skolförordningen från 1842 gå i skolan, något som konkurrerade med arbetet i hemmet och på gården. Skolgången blev för många bristfällig.

Fråg Vist:

Varför betydde många barn fler möjligheter att få pengar? Vilka preventivmedel fanns? När förbjöds barnarbete i Sverige? Vem skötte hushållsarbetet? Vilka komplikationer kunde uppstå vid en hemmafödsel? Hur såg man på skola och utbildning förr? Rättighet / skyldighet till utbildning? Hur ser vi på utbildning / bildning idag?

Två rum och kök

Bostad ingick i statarens lön. Lägenheten var ofta oisolerad och hade trampat jord-, sten- eller trägolv. Kamin med kokplatta för matlagning var många gånger den enda värmekällan. ”Spis” innebar att det fanns en ugn. Krav på standard eller storlek för bostäderna kom inte förrän på 1930-talet.

Fråg Vist:

Hur kunde alla få plats att sova, äta och leva i en liten lägenhet? Hur bor vi idag? Vad bestod / består en madrass av förr i tiden / idag?

Kretsloppet

Statarna levde närmare naturen än de flesta av oss gör idag. Vattnet hämtades i brunnen, och värmen från eldstaden. Beroendet av naturen var påfallande när man högg veden, odlade grödorna, födde upp djuren och tillredde maten.

Fråg Vist:

Hur fungerar en kompost? När uppfanns tändstickorna? När fick vi rinnande vatten? Vad betydde elen för hushållet? Hur värmer vi våra hushåll idag? Varifrån får vi elen idag?

Trasor och lappar

I självhushållningens tid togs det mesta tillvara. Strumporna förstrumpades genom att nya fötter stickades på skaften eller stoppades, när de nötts sönder. Trasiga kläder och tyger som inte gick att laga eller sys om revs till remsor som blev till trasmattor i vävstolen.

Fråg Vist:

Varför hade man trasmattor? Hur ofta skurades trasmattorna? Varför lagade och lappade man? Låt en trasmatta berätta!

Maten

I statarens lön ingick en viss mängd mat som var tänkt att räcka till 2 vuxna och två barn, oavsett hur många familjemedlemmar det var. ”Staten” bestod vanligtvis säd, mjölk, potatis, gris, och höns samt ved/ris att elda med. I köksträdgården odlades bland annat morötter, bönor, rödbetor, kålrötter och annat som tacksamt drygade ut staten.

Fråg Vist:

Vad betyder det att få lön i naturaförmåner? Vilka bristsjukdomar var vanliga förr? Vilka andra biverkningar finns när det är ont om mat? Hur vet vi idag vad vi bör äta?

Hushållsdjuren

Statarna höll sig med djur som var lätta att föda upp, åt det som bjöds, krävde ingen betesmark och inte mycket utrymme – vanligen gris, höns och kaniner. Djuren gav mat att äta, skinn att sälja och gödsel att användas i köksträdgården.

Fråg Vist:
Vad äter djuren som statarna hade? Vad är gödsel? Finns det samma förhållande djur – människa – mat idag?

Vid sidan av arbetet

 Leken

Många av barnens lekar finns kvar idag – pjätt, kurragömma och snöbollskrig. Rullband gjordes av tunnband och rullades med en pinne. Bondgårdar byggdes av tegelstenar och grus. Kottar och kastanjer med stickor till ben och hals blev djur. Flickornas nöje var dockor – hemsydda eller av ett vedträ, och om någon fick ett par nya skor så blev kartongen den finaste docksäng. Lekarna präglades av ”Man tager vad man haver”.

Fråg Vist:
Fanns det tid att leka? Fanns det fler lekar / leksaker? Vad var tunnband? När kom Radio, TV, telefon, mobiltelefon, dator mm? Vad leker vi helst med idag?

Folkrörelserna

Under 1930-talet kom männens fritid på landsbygden att upptas av arbete i och omkring folkrörelserna i Sverige. Böcker samlades in till vandringsbibliotek, och arbetarbibliotek byggdes. Studiecirkelverksamhet med fackföreningskunskap och statsvetenskap på dagordningen slogs med konkurrensen från skönlitteraturen.

Fråg Vist:

Vad gjorde kvinnorna i folkrörelsearbetet? Vad innebar nykterhetsrörelsen för Sverige? Vad är en studiecirkel? Vilka verksamheter fanns inom folkrörelserna? Bibliotek, bildning och
allas lika rätt. Finns det ett samband?

Religionen

I områden med många statarfamiljer var antalet gudstjänstbesökare färre än i övriga landet. En anledning var arbetet under söndagarna, men även den sociala skiktningen i kyrkan. Vid kyrkobesöket satt statarna längst bak, döptes i prästgården och begravdes på den sedan länge föraktade norra sidan.

Fråg Vist:
Hur behandlades ogifta mödrar av kyrkan? Vad betydde konfirmationen för statarbarnen? När upphävdes straffet för gudstjänstförsummelse? När fick vi religionsfrihet i Sverige? Vilka olika trosuppfattningar finns i Sverige idag?

Verktygslådan

Material

Arkiv med föremålsdatabas.
Litteratur – till försäljning och som referens.
Arbetarebiblioteksmuseum.

Program

Studiebesök · Statarliv – en historisk verkstad för alla sinnen · Bruka utan att förbruka · Statarmuseet med Torup som lärosal. · Julstök på Statarmuseet · Tron gör underverk? · I kamp för fattig mans rätt · En resa i tiden med Karla, Hulda och Karl · Att arbeta eller gå i skolan…? · Krafttag på Statarmuseet!  Specialarrangemang & Utbildningar · Konferenser & möten

Lästips

Jord och fria fåglar – Ulf Nilsson. Lämplig till årskurs 3 – 7 · Skånska statare och lantarbetare berättar – red Lars Olsson. Lämplig till årskurs 8 >. · Arbetets ansikten – Antologi av Lars Furuland · Svensk arbetarlitteratur – Lars Furuland och Johan Svedjedal Statarskolan i litteraturen: · Ivar Lo-Johansson – Godnatt, Jord – inledningsdikt samt kapitel 1 och 2 · Moa Martinson – Mor Gifter sig – Inledningen + inledningsdikt samt kapitel 2 · Jan Fridegård – Kvarnbudet – novell från Arbetets ansikten

Filmer

tillgängliga på Statarmuseet: Jordens arbetare · God natt Jord – regi Keve Hjelm · I skuggan – ett spel om statare i uppror – regi Rune Formare · Kvinnor förr – utbildningsradion · Amaltheamannen Anton Nilsson · Nils Elofsson 102 år · ådalen 31 – regi Bo Widerberg. · Baltutlämningen · Drömmen om ett bättre liv · Roma sockerbruk – sista kampanjen · Rio Kalle – tvdokumentär om fortbollsmålvakten Kalle Svensson. · Det är vi som sköter landet – informationsfilm om lantarbetare Tips inför det historiska mötet

Hemsidan!

Här finns mycket material till förberedelse, återkoppling och fortsatt arbete.

Känn!

Statarmuseet är ett taktilt museum. Ta på föremålen – varsamt. Mötet med våra gestaltningar är också viktig. Finn ord för känslan.

Se!

Fågel, fisk eller mitt emellan – våra texter och föremål finns både högt och lågt. Vad ser Du?
Man, kvinna, barn? Var nyfiken och leta!

Beskriv!

Det Du känt och sett.

Ställ en fråga!

Eller flera.

Återkoppling

Besöket på Statarmuseet efterlämnar en mängd osorterade intryck. Den gemensamma avslutning på museet inleder återkopplingen med reflektioner, frågor, upplevelser – ett arbete som bör följas upp i klassrummet. Dokumentation i form av foto / film är viktiga redskap i detta arbete. ”Frågvist” kan vägleda.

Ett museum är eller kan bli, enligt vår mening,
den mest framtidsorienterade verksamheten!