Han håller jorden i förvandling.
Han arbetar helt fylld av mull,
stum av mull och blind.

Han är den undre, den nedre bonden
där åkrarna klädas till skörd,

Vem vördar honom,
den djupe, den lugne odlaren,
den evige grå lille bonden i jordens mull.
Den nedre bonden av Harry Martinsson

Här, alldeles utanför dörren, bildar naturen en förunderlig väv. Genom samexistens och samspel  genom årstider och årmiljoner har arterna formats av varandra. För vissa blir världen nu allt mer ogästvänlig, och det är hög tid för oss människor att titta noga, att försöka förstå det ovärderliga arbete naturen utför – ekosystemtjänsterna som inte kostar någonting men som är så dyrbara – innan det är för sent. Ta dig tid, höj och sänk blicken och förundras över dem vi delar vår planet med, och den febrila aktivitet som pågår runt oss, över oss och under oss. Titta på de små, små varelserna, vilka gör så stor skillnad och som rent av kan vara en förutsättning för att vi överhuvudtaget kan finnas; en tredjedel av maten vi människor äter hamnar på våra tallrikar tack vare växelverkan mellan växter och pollinatörer.

Ekosystemtjänsten pollinering är ett system för befruktning hos växtarter som blommar och sätter frö. Genom korspollinering överförs pollenkorn från en blommas ståndare till en annans pistill med hjälp av vatten, vind eller pollinatörer. Kanske kommer du först att tänka på humlor och andra sorters bin, men skalbaggar, fjärilar och blomflugor pollinerar växter de också!

I vår trädgård kan du se prov på det samspel mellan växter, smådjur, svampar och mikroorganismer som pågått i drygt 130 miljoner år och som till exempel gett blommorna deras speciella färg och form och varje pollinatör en unik tunglängd. Dessa anpassningar har uppkommit genom evolution och naturligt urval, där pollinatörerna tävlar om nektar och pollen, och blommorna om dessas uppmärksamhet. För blommorna är det även en stor fördel att locka till sig en pollinatör som enbart kan pollinera ett fåtal blomarter, eftersom pollen då löper mycket mindre risk att falla bort på vägen från ståndare till pistill.

Blommornas ofta färgstarka kronblad ska locka till sig insekter. Blommor som helst vill locka till sig bin är ofta lila eller gula, och har, osynliga för våra ögon, ultravioletta nektartecken som skvallrar för bina om vilken belöning som väntar dem. Oftast är det nektarn – det sockerhaltiga vattnet som kan innehålla aminosyror och andra näringsämnen – som lockar pollinatörerna. Vissa växter lockar enbart med pollen och för bin, skalbaggar och blomflugor är det den bästa belöningen då den proteinrika födan mättar både dem och deras larver. Vissa växter, till exempel ärtväxter såsom klöver och käringtand, har extra proteinrik pollen just för att locka till sig många bin.

En annan viktig ekosystemtjänst utförs i jorden i vilken allt växer. Jorden bearbetas flitigt och outtröttligt av makroorganismerna i markflora och markfauna i en nedbrytarnäringskedja. Bakterier, alger, svampar och smådjur bryter ned gödsel och blad, luckrar jorden och gör det möjligt för växterna, som skapat energi av solljus och syre, att frigöra sina näringsämnen och mätta varelser både ovan och under jord. På så vis är de flesta arter på olika vis förenade med varandra i ett givande och ett tagande. Att inte värdesätta de små, små varelserna, vilka gör så stor skillnad, ger ett haltande ekosystem där förutsättningen för biologisk mångfald hämmas, och arter dör ut.

°°°°°°°

Här i vår kompost och under och över markytan i vår trädgård vimlar det av liv. Det pågår en febril aktivitet, och tittar man nära nära kan man se att det som till synes är en livlös hög i själva verket spritter av liv. Encelliga organismer, tusentals arter av bakterier, kräftdjur såsom tusenfotingar och gråsuggor, hjuldjur, kompostmaskar, daggmaskar och rundmaskar bildar ett ekologiskt samhället och arbetar oförtrutet i jordens tjänst. Då och då kommer sniglar, spindlar, hoppstjärtar och skalbaggar på besök, och har du tur får du se en glimt av snokfamiljen som ligger och vilar på den varma kompostbädden.

Våra solvarma tegelväggar inbjuder insekterna till en stunds vila, och småfåglarna slår ofta lovar runt huset i jakt på de insekter som lämnar värmen i jakt på ny föda eller partner. I förmultnande dynga från våra djur växer husflugelarverna till sig och återanvänder på ett ovärderligt vis det ruttnande materialets näringsämnen så att det på nytt kan komma våra växter till godo. De små öppna jordplättarna och det klippta gräset ger vårens fågelungar en chans att sola eller torka upp efter en regnskur, medan de yviga rabatterna och det höga gräset erbjuder skydd för smådjur, spindlar och insekter. Tidigt i maj lyser maskrosornas blommor upp trädgården som små solar, och matar hungriga nyvakna bin med pollen och nektar. Lyfter du blicken något ser du våra lavbelupna takpannor på vilka larver trivs och kalasar på det som växer, och på den fuktiga mossan mellan tegelpannorna bosätter sig gärna gråsuggor och tusenfotingar och en mängd andra små insekter. På våren får humlornas intensiva aktivitet och vingslag kastanjeblommornas kronblad att likt snö signa ner på marken, och fruktträdens blomning är som en inbjudan till bin i tusental.

°°°°°°°

Många av våra träd pollineras av vinden, men äppelträdets pollen är för tungt och det behöver därför insekternas, och då främst binas, hjälp.
Bina ger sig inte ut om det blåser kallt eller regnar, så när äppelträden blommar bör det vara minst 14 grader för att så många bin som möjligt ska kunna pollinera trädet. Träffas bara några av blommornas fem pistiller blir äpplena sneda!