Välkommen till Hanna Mauritzson (född Lindoff 1919-2009)
och hennes minnen kring sitt hem som 9-åring 1928!
Eftersom de vuxna arbetade från morgon till kväll veckan runt, även lördag och söndag, var barnens hjälp nödvändig. Hanna och hennes bror Harry gick upp tidigt på morgnarna, då modern gett sig av till mjölkningen, och gjorde frukost.
Det var så självklart att vi barn skulle hjälpa till. Mor hann ju inte med allt.
Sina tre första skolår gick Hanna i Torups småskola och därefter skolan i Bara.
Då man kom hem bytte man först och främst kläder. Det var viktigt att skolkläderna hölls hela och rena, annars blev mor inte glad.
Mor Hulda skar upp bröd till barnen som de åt tillsammans med en dryck som de själva tillredde. Sedan började eftermiddagssysslorna.
Vi sågade ved, sopade kökstrappan – som alltid skulle vara ren – skötte kaninerna och hönorna eller arbetade i köksträdgården. Ibland plockade jag ett par ägg för att överraska mor med en nybakad sockerkaka.
Dessemellan skulle läxorna läsas.
En gång om året tog Hannas mor ledigt och då åkte familjen till stan.
Jag hörde henne aldrig klaga. Mor brukade säga: Har man bara hälsan så klarar man sig.
De bodde i Torup till 1937.
I dessa rum bäddade man varje kväll för fem-åtta personer under åren 1924-1937. Dragspelssängen drogs ut, enkelsängen veks ut till dubbelsäng, madrasser och övriga sängkläder hämtades in från kammaren i hallen.
Köket var det enda rum med eldstad. Fuktiga väggar resulterade i att fukten på tapeten frös till is.
”Idag är det kallt ute för nu har rosorna frusit på tapeten.”