Janne Larsson
Janne Larsson 1879-1960,
Anna Larsson 1887-1972
Barn:
Edith f 1907, Svea och Algot f 1911 (tvillingar), Nora f 1916
Den 24 oktober 1906 avslutar drängen Janne Larsson sin anställning hos hemmansägaren August Jönsson. Tre dagar senare är han gift med Anna Magnusson och de tar stat på Gyllebo gård i Genarp.
Janne var uppenbarligen en god arbetare. På orlovssedeln från 1908 gav inspektorn näst högsta omdömet ”God” – på en fyragradig skala.
Janne var med i den första vågen av facklig organisering bland statarna. Husbonden antecknade därför”Landtarbetare” på orlovssedeln från 1908. Det var ett sätt för bönder och godsägare att svartlista fackligt aktiva och att vägra dem en anställning.
Storstrejken 1909 var en svår förlust för arbetarrörelsen och Svenska Lantarbetareförbundet läggs ned. På Jannes orlevsedel från 1912 saknas därför anteckningen ”Landtarbetare”.
1912 tar familjen stat på Marsvinsholms gård där Janne anställs som kördräng och Anna arbetar med jordbruksskötsel.
1924 ändras hans anställningsform till daglönare. Han är inte ensam. Med tiden blev på fastare grunder anställda daglönare ett sätt för godsägare att lämna statarsystemet och övergå till kontantlöneanställda arbetare. Mellan 1920 och 1940 minskar antalet statare i Skåne från 5500 till endast 700. Janne arbetade på Marsvinsholm fram till 1949.
Under två år jobbade jag tillsammans med Janne Larsson, som var en snäll man, men verkade rätt gammal och sliten fastän han hade 5 år kvar till sin pensionering. Han hade en mycket stor portion humor, varför vi som var unga tyckte det var intressant att komma i samma arbetslag som han.
På den tiden tröskade man ungefär tre månader på vintern. Man kunde då få sitt arbete förlagt till loggolvet, där man lade sädeskärvar i s k slinga eller grimma, som sedan kördes fram till tröskan med en hiss. Man var då 3-4 man i golvet. Ibland kunde vi få tio minuters paus, och då var det roligt att jobba tillsammans med Janne Larsson, eftersom jobbet i sig självt var ganska tråkigt och enformigt.
När Janne närmade sig pensioneringen köpte han sig ett hus 3-4 km från gården och flyttade från statarlängan som han hade bott i. Han fortsatte att arbeta vid gården men började arbeta i trädgården.
Han gick den långa vägen, eftersom han inte kunde cykla.
Knut Persson, arbetskamrat med Janne Larsson under början av 1940-talet.
