Statare (statsystemet)
Helårsanställd, i regel gift jordbruksarbetare på större jordbruk.
Tankar på stat(ar)system framfördes i Sverige på 1750-talet, då Eric Salander i sin gårdsfogdeinstruktion pläderade för gifta legodrängar. Kostnaden för bostad åt en jordbruksarbetarefamilj bedömd han som liten i förhållandet till värdet av den arbetskraft som skulle avla där. Genom att arbetarfamiljen bodde i närheten av gården ökade såväl den effektiva arbetstiden som kontrollen över arbetskraften.
Ordet statare anger att lönen utgick i form av naturalön, s k stat. Denna löneform användesför alla helårsanställda inom jordbruket, medan förmånernas storlek växlade med arbetsuppgifterna. Löneformen sade således inget om vilka uppgifter den anställde hade. Vanligtvis var bara män anställda som statare, men det förekom kvinnliga statare. Stat(ar)systemet fick sitt genombrott i början av 1800-talet och kulminerade mot dess slut, då det fanns ca 35 000 statarfamiljer. Från sekelskiftet minskade antalet statare kontinuerligt fram till dess att de sista resterna av systemet avskaffades genom avtal mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetareförbundet 1944. Kontantlönesystemet hade då också minskat det relativa värdet av staten. Det bekämpades av arbetarerörelsen, då det försvårade facklig kamp genom att bostaden som löneförmån kunde dras in (arbetarna vräkas) vid facklig konflikt.
Stat(ar)systemet är ökänt dels för statarhustrurnas mjölkningsplikt, ”den vita piskan” (Ivar Lo-Johansson), och dels för de undermåliga bostäderna. Hustrurnas mjölkningsplikt fanns dock först från slutet av 1800-talet, då det blev allt svårare att rekrytera ogifta mjölkpigor till det slitsmma och låavlönade mjölkningsarbetet. Först med mjölkningens mekanisering upphörde denna mjölkningsplikt,som dock gav kvinnan ett värde på arbetsmarknaden (statare, vars hustru åtager sig mjölkning, erhåller plats…).
De undermåliga bostäderna, statarlängorna, dokumenterades på 1920- och 1930-talen både av studentorganisationen Clarté och i Lubbe Nordströms Lort-Sverige. Dokumentationen väckte stor indignation, och genom krisuppgörelsen 1933 mellan SAP och Bf skapades ett statligt stöd till förbättringar.
Stat(ar)systemet diskuterades både politiskt och i skönlitterär form redan vid mitten av 1800-talet (Carl Raab, Fredrika Bremer) och vid sekelskiftet 1900 av den framväxande arbetarrörelsen och de första arbetarförfattarna (Alfred Kämpe, Christina Nilsson). Mest känt är stat(ar)systemet genom den litterära statarskolan (Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Moa Martinsson), som etablerades på 1930-talet.
Lars Olsson/Nationalencyklopedin
Statare med mjölkningsvillig hustru erhåller plats.
=
Statare vars hustru är beredd att åsidosätta sitt hems skötseloch sina barns vård erhåller plats.
Ivar Lo-Johansson tolkar en platsannons
Tjenstehjon skall i sitt förhållande wara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nycktert och sedigt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, Husbonde skäligen föresätter.Ådrager sig Tjenstehjon föreställning eller husaga för wisad försummelse, tredska, opålitlighet, olydnad, fylleri eller annat oskick; emottage sådan warning och rättelse med undergifwenhet och låte den lända sig till förbättring.Framhärdar ändock Tjenstehjon i sitt felaktiga förhållande eller wisar sig otroget, okunnigt, eller eljest odugligt i tjensten; warde på Husbondens begäran, derur wräkt, …med förlust af hela lönen, samt erhålle sådant betyg, det förtjänar.
ur 1833 års Legostadga vilken gällde ända fram till 1926.