Jan Fridegård

Jan Fridegård (f. Fridolf Johansson) 1897-1968

Jan växte upp i ett statarhem på Katrinedals gods utanför Enköping. Uppbrottet från statarsamhället
gick via värvning i armén. Pennalismen och den råa miljön fick honom snart att lämna militären. Efter perioder av arbetslöshet, diversearbete, samt en kortare fängelsevistelse förverkligade han sin författarambition.

I hans självbiografiska böcker kryddas skildringarna med stänk av självironi. Fascinationen för forntiden följde med i hans böcker om trälarna, där han önskade att skildra en annan historia än den man lärde sig i skolan. Hans författarskap färgades senare av den spiritualistiska rörelse han kom att stå allt närmare.

Den röda tråden i alla hans böcker är det starka rättvisepatoset.

Jan Fridegård

Många som vuxit upp sedan dess har sagt mig att inte var det väl ändå som du, Ivar Lo och Moa Martinson skrivit. Jag har endast kunnat svara att det var ännu värre. En genomförd skändning av en stor folkgrupp som väl länge än skall stå som en svart fläck på svenskt samhällsliv.

Men tänker man tillbaka är man tacksam för både ont och gott, men mest för att man i någon mån fått vara ett språkrör för många som lever hårt och dör tyst – utan möjlighet att själva få säga sitt ord.

Jan Fridegårds bibliografi

 Den Fria Läslusten

Kommentera