Gunn Baustad, bördig från Norge har placerat ut några av sina bikupor på Statarmuseet. Här följer hennes berättelse om Bin och Honung:

HONUNG
Ett naturlig livsmedel, hyllat i årtider, andvendt som livsmedel och i den forna läkekonsten. Vuxna som barn har alltid älskat honung och låtit sig facinera av binas formåga at hämta hem nektar från blommor och andra växtsaftar som dom omvandlar till honung. Om du nån gong har hatt stigarna forbi en bikupa, så har du sett binas energiske turar inn och ut från kupan, tyngda av nektar och pollen. Du har kanske undrat hva som faktisk foregår der inne, hur bina kan omvandla nektar til skogens gull, honung. Binas liv er facineranes, och ju mer man lär sig, jo mer medvitna blir man om hur lite man forstår at binas fantastiske värld.
När vi i Europa tänker på bin, är det i huvudsak honungsbina (Apis Mellifera). Det är dom bina som bor i bikupor. Under binas högsäsong kan samhället bestå av uppemot hela 80 000 individer i en kupa, och av dessa är det en drottning, cirka 1 000 drönare (hanbin) och resten är arbetsbin (honbin). Var och en har sina egna bestämda roller inne i kupan och samspelet mellan dem är avgörande för samhällets framgång. Bina jobbar inne och utanför bikupan med allt från städning och vaktning till att samla nektar och pollen från blommor. Drottingen kan i högsesong lägge upptil 2000 ägg per dag. Men dette är helt nödvendigt fordi bina lever bare 3-4 veckor midt på sommaren. Det är ett hårdt liv att vara bi.
Bisamhället är inställt på överlevnad och fortplantning. För sin överlevnad samlar bina i första hand pollen, nektar och vatten. Pollenet är proteinrikt och används som föda för kupans yngel. Det är blommornas nektar som bina bearbetar till honung. För att göra ett gram honung måste ett bi flyga till 50 000 blommor för att skaffa nektar. Dette tar ungefär 5 dagar. I samhällets vaxkakor lagras honungen för senare användning under vinterperioden.
Som biodlara önskar man å ivareta så mycket som möjligt av produktarna från bikupan. Vi kan skörda honung, men också pollen, vax och propolis. Det viktiga är at hitta balansen mellom hva man har möljlighet att skörda och va bina behöver själva. Man måste va ödmjuk i kontakt med naturen.
I tillegg til produktar från bikupan, så så er binas rolle som pollinerare ennu viktigare! Genom sitt interesse av nektar och pollen ser samtidigt bina till att hjälpa till med att pollinera våre växter. Det här betyder i sin tur att växterna kan bära frukt som sedan hamnar på våra matbord. Man brukar uppskatta att cirka två tredjedelar av födan vi äter har blivit pollinerade av insekter och då främst av bin. En i sanning fantastisk insats.
Honungen som finns at köpa på Statarmuseet er närodlat och kommer från kupor hos museet själv, i tillegg til bigårdar i Yddinge och Tittenté. Om man önskar flytande honung kan dette beställas i säsong (mai-august). Flytande honung (eller jomfruhonung som vi väljar kalla den) är nyslungat honung som inte er rörd. Jomfruhonungen är alltid flytande när den är nyslungat, men förr eller senare kommer urörd honung at kristalliseras. Man kan varma honungen sakta i vattenbad, den vil då igen bli flytande.

För beställing av flytande honung, ta kontakt med personalet i caféet. I löpet av säsongen slungas det 3-4 gonger. Vi tar kontakt med dom som har beställd jomfruhonung så fort honungen er slungat.