Barnen
Statarmuseet uppmuntrar barnens nyfikenhet och klurighet,
lek utifrån ett historiskt perspektiv och med utgångspunkt i
statar- och lantarbetarbarnens vardag.
Här finns en lekmiljö utomhus med Grållen, Brynhilda Brunte,
utespel, sanddäck, balansstig, styltor mm.
Inomhus i Tidevarvet finns en lekhörna och i Orangeriet
har vi fyllt träskåpet med spel, pussel och något läsbart.

Barn är ett folk och dom bor
i ett främmande land,

detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke
ett nytt Samarkand

och far bort på en svängande grind.
Där – finns det riken
som ingen av oss tar ifrån dem.

Alla är barn, och dom tillhör
det gåtfulla folket.

text: Beppe Wolgers

I en verklighet som går allt fortare i den alltmer gränslösa världen behöver vi bygga vägar med broar för humanism, förståelse och framtidstro. Världen visar upp stora olikheter vad gäller människans liv och rättigheter. Mycket av det som är historia hos oss är fortfarande en verklighet i andra delar av  världen – t ex barnarbete. Med historien som redskap möjliggör vi en spegling där kunskap öppnar dörrar inte minst för respekt och ödmjukhet med människan i centrum.

Barnkonventionens barnsyn:
Barn ska respekteras och är kompetenta och kapabla. Deras åsikter ska tillmätas betydelse. Barn är både skyddsbehövande och kapabla.
4 grundprinciper:
Artikel 2
Varje barn har samma rättigheter och lika värde.
Artikel 3
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
Artikel 6
Rätten till överlevnad och utveckling.
Artikel 12
Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Statarmuseets pedagogiska verksamhet bygger på och med barnen och ungdomarna! Museet arbetar kontinuerligt med att formge olika pedagogiska initiativ – där teori och praktik blandas, i nära samverkan med elever och lärare.
Vi hyser stor tillit till barnens förmågor, uppmuntrar deras tillit till den egna förmågan samt uppmuntrar de vuxna att göra detsamma.
Vi vill famna deras ”flyktiga varande i nuet och deras flyktiga saktmod” genom arbete i små grupper. Barnen behöver tid, utrymme och tydliga riktningar i mötet med kulturhistorien och sin kulturupplevelse.
Detta vägleder oss in i det demokratiska alla – barns – lika – rätt – till – kultur.
Vi vill ge tid för reflektioner kring samhälle, då, nu och framåt, allas lika rätt och värde, människors olika levnadsvillkor, manligt, kvinnligt, klass, kultur och tradition. En viktig del i arbetet är tiden och tystnaden – men även leken och hantverket.

Jag behöver lugn jag behöver ro
det är tid att växa som tarvas
inget kan växa inget kan gro
i en åker som ständigt harvas
Berit Larsson

besoksbok 05

Men snart är vår tid förr i tiden. Hur lång tid tar det?
Sagt av 5-åring

slipsten    

Det här är den lyckligaste dagen i vårt liv!
Sagt av två 9-åringar skalandes potatis

HPIM1439-filtered  

Det här äpplet har jag plockat – från ett träd!
Sagt av 14-årig pojke

shapeimage_6
HPIM1447-filtered

Historia ger möjlighet till att stärka grundläggande värden som hänsyn, solidaritet och tolerans, vilket i sin tur bidrar till att stärka medborgarrollen och grunden för demokratin.
                                                                                                                Skollagen

Dåliga historiekunskaper leder till att unga ser vårt samhälle som en absolut norm för hur ett samhälle ska vara, vårt sätt att leva ses som det enda riktiga och rimliga. I historielösheten finns grogrunden för intolerans och nedvärdering av andra samhällen och då lurar bakom hörnet rasism och misstro mot demokratin. Om man inte känner till bakgrunden till vår tids skeenden, om man inte ser något mönster, då kan man lätt hitta någon speciell grupp att skylla alla fel på.
                                                 Eva Queckfeldt Historiska Institutionen, Lunds Universitet

Läs mer om våra pedagogiska initiativ!