Flerårigt Fantastiskt Föreläsningssamarbete

Statarmuseet har ett mångårigt samarbete med Arbetshistoriska seminariet (AHS) vid Lunds Universitet, Centrum för Arbetarehistoria (CfA), ABF Skåne samt ABF Sydvästra Skåne.
AHS verksamhet syftar till att öka den historiska förståelsen för samhällsförändring ur ett underifrånperspektiv. Seminariet är ett forum för kontakter mellan akademiska forskare, amatörforskare inom de fackliga organisationerna i södra Sverige och alla andra som är intresserade av arbetets, samt arbetar- och tjänstemannarörelsens historia.
Seminarietillfällena omfattar dels en föreläsning av inbjudna forskare, dels en gemensam diskussion/frågestund.
Sedan år 2000 är AHS en del av Centrum för Arbetarhistoria.

Sedan 2017 finns Snick-Snack – en ny form av kort-kort föreläsning i syfte att nå ut med det vi vill berätta till alla besökare. Framförallt för de som inte kan avsätta 40 minuter en lördag eller söndag. Sker återkommande under lördag och söndag.

2022

5.5 Svenska missnöjet. Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena idé med särskilt ansvar för demokrati och välfärdsfrågor. Filmades och livestreamades.
20.5 Syskonjordbruk. Martin Dackling, docent och biträdande lektor i histoeia vid Lunds universitet.
7.9  Bokstavskamp- essäer om läsning och litteratur. Jimmie Vulovic, författare och lärare i journalistik vid Lunds universitet.
2.10 Torparen är en kvinna. Malin Nilsson, forskare Historisk-ekonomiska institutionen vid Lunds universitet. 20.10 Bygg inga berg. Lina Arvidsson, författare.
29.10 Lås in barnen – moderniteten kommer. Kalle Lind,kulturarbetare, författare och Jimmy Wallin, tecknare släpper del tre av de tecknade statarserieböckerna. Filmades och livestreamades.


2021

Ännu ett år med pandemi. Två bokade föreläsningar fick ställas in.
7.3 Beatrice Kogg – Universitetsadjunkt, Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi, Lunds Universitet föreläser om Hållbart mode – vad kan och bör modeföretag och klädkonsumenter göra för att minska sin miljöpåverkan. Finansiering: Arbetarinstitutet, ABF Skåne.
13.5 Martin Dacking – Syskonjordbruk. Flyttad till 2022.


2020

EN VÄRLD ATT LÄNGTA TILL OCH HOPPAS PÅ. HÅLLBARHET
I DÅTID, NUTID OCH FRAMTID

Lördag 10 oktober kl 13-14.30
Statarmuseet i Skåne firar Världsmiljödagen tillsammans med Fredrik Björk, som håller en föreläsning om hållbar samhällsutveckling! Utmaningarna för en hållbar samhällsutveckling har diskuterats länge, men befinner sig idag kanske mer i centrum av samhällsdebatten än tidigare. Begrepp som flygskam, klimatångest och konsumtionsdepression indikerar också att hållbarhetens utmaningar internaliseras. För många är det tydligt att det finns ett behov av att växla om, från rådande sociala och ekonomiska system, tankefigurer och livsstilar, till någonting annat. Men vart kan vi rikta vårt hopp? Mot österländsk filosofi eller innovativa tekniska landvinningar? Smarta städer eller prepping? I föreläsningen kopplar Fredrik Björk, miljöhistoriker vid Malmö universitet, aktuella händelser med långa utvecklingslinjer för att diskutera hur historiska erfarenheter kan bidra till att öka välbefinnande och hållbarhet.


2019

Söndag 8/9, kl. 12-13
Från vildget till tamget – ett kulturarv att vårda
Långt in på 1900-talet var geten viktig för många människors försörjning, inte minst gäller detta samhällets underklass. Man höll getter såväl på landsbygden som i städer. Som en del i kulturarvsdagen sätter historikern Kenneth Johansson i sitt föredrag in geten i en kulturhistorisk kontext. Geten är ett av människans tidigaste husdjur. Troligen var geten domesticerad redan för 10 000 år sedan omkring bergen i nuvarande Iran och Irak. Det var från den vilda geten Capra aegargus som dessa tama getter kom. Kenneth Johansson är förutom historiker även getuppfödare.


2018

Lördagen 28/4 – De obesuttnas arkeologi 1700 – 1900
är titeln på ett föredrag av 
Martin Hansson, docent i arkeologi vid Lunds universitet. Föredraget handlar om ett pågående projekt vid Institutionen för arkeologi om hur de obesuttnas livsvillkor och kulturarv kan studeras och synliggöras. Projektet ska ge ny kunskap om historia, människor och deras materiella lämningar från tiden c 1700-1900. Framför allt ska levnads- och boendeförhållanden för de obesuttna studeras. Olika källmaterial, som skriftliga källor, kartor, inventeringar, stående byggnader och arkeologiska lämningar, ska kombineras, och utvärderas, i ett antal fallstudier från skilda sociala miljöer och landskap. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria och Statarmuseet.
Övriga föreläsningar från CfA 2018


2017

21 maj – Migrationens kontraster – Arbetsmarknadsrelationer, Schleswig-Holstein-aktionen och tyskorna vidAlgots i Borås under 1950-talet.
Historikern Johan Svanberg vid Stockholms Universitet gav 2017 ut en bok om de tyska kvinnorna som rekryterades till den svenska industrin under 1950-talet för att arbeta som sömmerskor. Många av dem hörde till de miljontals tyskar som tidigare flytt eller fördrivits. Särskilt skildras migranternas villkor vis klädföretaget Algots i Borås.

Johan Svanberg

2016

5 juni – Vad vet vi om statarnas förfackliga kamp?
Gustav Nyberg
– doktorand i historia vid Stockholms universitet, berättar om sitt pågående avhandlingsprojekt om statarnas kamp för sina rättigheter under sent 1800-och tidigt 1900-tal under rubriken Statarnas förfackliga kamp.

7 oktober – Slakt i takt Lars Hansson arbetarhistoriker och utvecklingschef på Emigranternas Hus i Göteborg, som bl.a. forskat om slakterier och slakteriarbetare i Skåne under första hälften av 1900-talet, kommer under rubriken Slakt i takt att berätta om sinforskning samt visa Statarmuseets pågående utställning med samma namn.

Lars Hansson

2015

17 maj Martin Ericsson och hans avhandling kring ”tattarfrågan” 1880 – 1950.

18 oktober Ida Ohlsson Al Fakir, nydisputerad historiker från Linnéuniversitetet, berättar
om sin avhandling med titeln Nya rum för socialt medborgarskap. Om vetenskap och politik i ”Zigenarundersökningen” – en socialmedicinsk studie av svenska romer 1962-1965.


2014

11.5 Med anledning såväl av den årliga Litteraturrundan som av Statarmuseets tema under året – om fascism och nazism, arrangerades ett seminarium med författaren och journalisten Henrik Arnstad, som tog upp teman från sin nyutkomna bok, Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas ideologi och historia. Därefter talade Historieprofessor Lars Olsson från Växjö om sin forskning om baltiska flyktingar i det skånska jordbruket. Samverkan med ABF Skåne.

Henrik Arnstad
Lars Olsson

14.9 I samband med Riksantikvarieämbetets Kulturarvsdag på tema I krigens spår och Statarmuseets tema på fascism och nazism arrangerades ett seminarium med:

  • Malin Thor Tureby, bitr professor Linköpings universitet och Malmö högskola: Tysk-judiska ungdomars liv och arbete i exil på kibbutzer i Sverige 1933-1946.
  • Viktor Lundberg Universitetslektor Malmö högskola: En idé större än döden. En fascistisk arbetarrörelse i Sverige 1933-1945.
Malin Thor Tureby
Lars Berggren
Viktor Lundberg
Lars Olsson och Petter Larsson

Samarrangemang med ABF Skåne.


2013 söndagpremiär på Statarmuseet

13.10 Mats Greiff, professor och socialhistoriker vid Malmö högskola:
Från ’kraft i nyporna’ till ’len och mjuk körhand’. Om manligt och kvinnligt i arbete med hästar inom travsporten.
Han har bl.a. forskat om sociala och genusbaserade hierarkier inom svensk travsport under 1900 – talet.


2012

26.10 Mats Johansson, doktorand i historia Lund:
Den sista stora lantarbetarstrejken i Sverige.


2011

8.6 Pablo Viking Faria, fil dr i historia vid Göteborgs universitet:
Var bönderna drivande under den agrara revolutionen? – Den dramatiska utvecklingen på Hallands landsbygd under 1700 och 1800- talet.
Pablo disputerade 2010 på en avhandling med titeln Freden, friköpen och järnplogarna. Drivkrafter och förändringsprocesser under den agrara revolutionen i Halland 1700 – 1900.

28.10 Robert Nilsson, doktorand i historia vid Stockholms universitet:
Egendomslösa historier: Muntlig historia och social förändring i de jordlösas rörelse (MST).
Robert vann 2011 års Per Jonsson-pris med sin magisteruppsats om historieproduktion i de jordlösas rörelse i Brasilien.


2010

2010 blev det inga föreläsningar på Statarmuseet. Ämnen saknades.


2009

15.5 Henrik Svensson, fil dr i kulturgeografi:
Enskiftet och de utsattas geografi: Husman, bönder och gods på den skånska landsbygden under 1800-talets första hälft. Många hävdvunna sanningar om enskiftet i Skåne ifrågasattes.


2008

30.5 Bo Knarrström, arkeolog vid Riksantikvarieämbetet:
Slagfältsarkeologi från Skåne till Ukraina. Vad kan vi lära oss om de vanliga soldaternas liv.
Bo har deltagit i flera medialt uppmärksammade utgrävningar av slagfält, bl a slagen vid Lund och Landskrona. Han diskuterar utifrån åtta olika exempel frågor om vad vi genom slagfältsarkeologi kan lära oss om soldaternas liv och villkor.


2007

14.9 Mats Greiff & Susanna Hedenborg, historiker respektive ekonomhistoriker vid Malmö högskola och redaktörer för boken I sulky och sadel. Trav- och galoppsportens 1900-talshistoria.
Jag är nog lite som en mamma för mina passhästar; om manligt och kvinnligt inom trav och galoppsporterna.

26.10 Mathias Cederholm, nydisputerad historiker vid Lunds universitet:
Uppror som politik – Det stora skånska bondeupproret 1523-1525.


2006

2.6 Hans Dahlqvist, historiker vid Malmö högskola:
Fri att konkurrera, skyldig att producera-om svenska Arbetsgivarföreningens (SAF:s) politiska och ideologiska bevekelsegrunder ur ett historiskt 29.9 Marion Leffler, historiker vid Växjö universitet:
Att skapa statarnas historia – om statarnas och statarkvinnornas historia som kollektivt minne i Nordiska museets arbetsminnen från 1940-talet.perspektiv.


2005

3.6 Magnus Olofsson, doktorand i historia Lund:
Samuel Tullberg och hans rörelse. Om Tullbergska rörelsen och jordstriderna mellan frälsebönder och adelsmän på 1860-talets skånska landsbygd.


2004

17.9 Irene Andersson, filosofie doktor i historia vid Malmö högskola:
Blåögda idealister eller kryptokommunister? Om den svenska säkerhetstjänstens jakt på och registrering av kvinnliga fredsaktivister under 1950- och 1960-talen.


2003

23.5 Magnus Olofsson, fil mag i historia Lund:
Nu äro vi alla lika gode. Förstärkningsmanskapet, godsväsendet och 1811 års revolt i Malmöhus län.Om sociala relationer, godsorganisationen, protester och uppror vid bla Klågerup i början på 1800-talet.

26.9 Per Eliasson, filosofie doktor i historis och lektor vid Malmö högskola:
Åt var och en-efter behov eller ägande? Striden om skogen 1800-1875. Om sociala, ekonomiska och moraliska perspektiv på förändringen av det svenska skogsbruket under 1800-talet.


2002

3.5 Karin Rydahl, historiker vid Statarmuseet i Skåne:
När barna kom så var det bara att sätta igång en vecka efter födsel-länge fick man inte slippa…-Lantarbetarkvinnors arbete och barnafödande under 1900-talets första hälft.
Om lantarbetar- och statarkvinnornas arbetsförhållanden och moderskap under statarsystemets sista decennier i Sverige, Skåne och Torup.

31.5 Henrik Svensson, kulturgeograf Lund:
Självmord och brända gårdar?-Skiftesreformer och avhysningar på den skåndka landsbygden 1840-1940. Om avhysningarna vid Borrestads gods i mitten på 1840-talet och sociala och demografiska omvälvningar på den skånska landsbygden under 1800- och 1900-talen.


2001

11.5 Kerstin Sundberg, docent vid Historiska institutionen Lund:
Om gatehusfolket på skånska gods-nya frågor och perspektiv.

1.6 Fredrik Nilsson, fil dok vid etnologiska institutionen Lund:
Klågerupsupproret. Fredrik disputerade 2000 på avhandlingen: I rörelse. Politisk handling under 1800-talets första hälft.

28.9 Åsa Lundqvist, fil dr och universitetslektor vid sociologiska institutionen Lund:
Bygden, bruket och samhället. Åsa disputerade våren 2001 på en avhandling om människor och organisationer i brukssamhället Böksholm under perioden 1900-1979.

10.10 Södertörnshistorikern Håkan Blomqvist:
Artur Engberg-socialdemokrat och antisemit?

19.10 Fredrik Nilsson, fil dok vid etnologiska institutionen Lund:
Klågerup 1811-en proteströrelse i otakt.


2000

28.4 Lars Berggren, Historiska institutionen Lund:
Berg, Trancell och Sommelius. Skånska kapitalister i en brytningstid

12.5 Henrik Sannerstedt, Statarmuseet:
Lantarbetarna och litteraturen.

26.5 Ulrika Holgersson, Historiska institutionen Lund:
Bilden av arbetarkvinnan i borgerlig veckopress.

6.10 Lars M Andersson, Historiska institutionen Lund:
Juden och arbetarrörelsen.

20.10 Stig-Lennart Godin, Litteraturvetenskapliga institutionen Lund:
Arbetarlitteratur i Sverige.

21.11 Mats Olsson, ekonomhistoriker vid Lunds Universitet:
Storgods, statare och kvinnoslit.
Mats har tillsammans med Christer Lundh utkommit med antologin Statarliv – i myt och verklighet, som fördjupar och nyanserar bilden av statarnas och deras familjers levnadsvillkor.